Höstens mörker

När nattens mörker lägger sig, har själen en konstig förmåga av att avbilda en sorts rädsla för sig själv.
Varför är jag här själv? och varför är det mörkt?

Hösten är påväg, och vad innebär det? Jo en massa förkylningar och ångest. . .ni som varit med om det vet vad jag menar. Regn, regn och regn, du kan bara sitta inne och inte göra någonting, du känner dej handlingsförlamad och vill knappt titta ut.
Men räddningen finns, att ligga under en varm filt och mysa med en kopp the, eller oboy, eller varför inte varm mjölk? Smakerna är blandade men jag vet i alla fall att en mörk höstdag, då tar jag fram gitarren, sjunger allt vad jag orkar för att få borta alla plågor, skitsamma om det skär sig eller om det låter förjävligt, man sjunger inte med rösten utan man sjunger med hjärtat<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0